Flippflopp å dunväst

Idag har det varit ännu en bra och ganska hektisk dag på jobbet.
Har läst en hel del rapporter på Australiens och invånarna här. Hur dom surfar, använder telefoner, spelkonsoller, mp3 spelare och det ena med det andra. Har fortfarande typ 150 sidor kvar i rapporten, det blev lite tröttsamt att läsa efter ett tag.

 

Visste ni att det är en högre procent tjejer som har spelkonsoller än killar? Nu vet ni det. Tjejer har också i större utsträckning dvd-spelare hemma än av killarna har här i Australien. Lite onödigt vetande att kröna dagen med.

 

Är fortfarande förvånad över hur folk klär sig här. När jag går ut på morgonen för att gå till jobbet har jag alltid en tjocktröja under min skaljacka. Jag har bara gått 10 min när jag måste ta av mig tröjjan och när jag kommer till jobbet är även scarfen i väskan. Däremot så förstår jag inte hur en och samma person kan gå i långärmat och dunjacka med shorts och flippflopp. Eller med kängor, jeans och linne. Det är typ bara 14 grader här...i solen blir det varmare men man hänger ju inte i solen hela tiden.
Vi åt lunch ute på terassen idag vilket var skönt (men enligt mig lite kallt).

 

Däremot så vill jag inte klaga mera på att det är kallt för så fort jag säger något så får jag tillbaka "MEn du är ju från Sverige!" eller.."Vänta bara, du kommer klaga mera när det är åt andra hållet, typ 30 grader dygnet runt"

 

Jaja, men kyla tycker jag nog är värre än värme...nästa...eller?
Köpte ett par skitfula strumpor som jag ska ha på mig när jag sover. Dom kostade en dollar så jag tyckte dom var värda det. Rosa, mjuka och varma är precis vad jag kände att jag behövde.

 

Kom från jobbet ungefär kl 19 idag och tog med mig resterna från gårdagens lunch med mig hem, thaimat vare såklart. Tror att 50 % av alla restauranger här är thai faktiskt, men det ska jag inte klaga på. Hur som helst så är det gasspis här i huset och det finns ingen micro. Så..det var bara att tända den där jäkla gasspisen och det gick faktiskt bättre än väntat. Man måste bara hinna ta bort handen innan det poffar till liksom.

 

Nu väntar jag otåligt på ett Skypesamtal från den jag saknar allra mest.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0